Behöver vi en klimatrapport till?
Den globala temperaturen ökar och den är orsakad av mänsklig aktivitet. Stormar, orkaner och extrem torka är påföljden; världshaven blir varmare och ekosystem rubbas; glaciärer och istäcken smälter. Enligt den senaste IPCC rapporten får temperaturökningen inte överstiga 1,5 grader annars väntar katastrofala följder[1] men få agerar. Mänskligheten står inför en av de största existentiella kriserna någonsin. Global uppvärmning utgör ett hot mot den självaste livsluften, omgivningen och vilka vi är. Vårt öde är starkt sammanflätat med resten av planetens liv; vi kan inte fortsätta såhär. Det behövs en förändring. Nu.
Lät det jag skrev bekant? Kommer det ändra dina mat- eller resvanor? Förbereder du dig mentalt för en livsvaneförändring? Eller känns det till och med mer okej att flyga nu när du vet att det är så få som agerar? Min gissning är att det föregående stycket gled förbi ditt medvetande som alla de andra klimatmeddelanden som vi dagligen matas med. Trots en kavalkad av klimatforskning, informationskampanjer och offentlig debatt ökar svenskars flygresor 2 och i Sverige har nivån av utsläpp i stort sett varit oförändrad de senaste tio åren.[2] Globalt har den till och med ökat.[3],[4] Faktum är att fakta, rapporter och meddelanden likt det jag skrev i första stycket gör lite för att förändra våra vanor och beteenden. I ett citat som ofta tillskrivs Einstein definieras galenskap som att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat. Jag undrar vad han hade sagt om vår nuvarande klimatkommunikationsstrategi.
Behöver vi en till bild på en drunknande isbjörn?
Varför fungerar den inte? Den norska psykologen och ekonomen Per Espen Stoknes menar att det har att göra med problemets natur och skissar upp 5 psykologiska barriärer – något han pedagogiskt benämner de fem D:na.[5],[6],[7] Den första: Distance, syftar till att klimathotet i många fall finns i framtiden, eller någon annanstans på planeten där du som läsare inte befinner dig. Ta till exempel smältande glaciärer – vi har knappt några här i Sverige, så varför ska vi bry oss? Ökande havsnivåer? Det är inget påtagligt hot här i Uppsala där jag sitter och skriver. Varför ska jag bry mig? Många av klimatförändringarna kan innebära samhällskostnader, mänskligt lidande och flyktingströmmar men de är alla förlagda i en abstrakt framtid. Det krävs ingen psykolog för att säga att människor generellt sett är dåliga på långsiktighet.
Miljöpartiets valaffisch 2018. Det sämsta valet sedan 1991.
I Miljöpartiets senaste valkampanj försökte man råda bot på distansproblemet genom valaffischerna Nu – Klimatet kan inte vänta. Dessvärre blandade man in nyanser av nästa D: Doom. Det har att göra med hur problemet framställs: Slutet är nära, katastrof är annalkande, och det finns inget hopp såtillvida vi inte förändrar vårt levnadssätt radikalt och ger upp den moderna världens bekvämligheter. ”Om jag inte slutar resa, blir vegetarian, börjar källsortera och rösta grönt kommer allt gå åt skogen – och det är mitt fel”. Doom leder till känslor av skuld, ångest och förlusträdsla vilket i sin tur leder till förnekelse, Denial och en förminskning av problemet. Detta beror på att när vi beter oss på ett sätt, men vet att vi bör bete oss på ett annat uppstår den obehagliga känslan av Dissonans. Det är till exempel när du flyger till Asien för att backpacka samtidigt som du röstar grönt och köper ekologiskt. Flygandet är icke överensstämmande med självbilden. För att undvika dissonans förnekar du flygets miljöpåverkan, lägger ansvar på politiker och flygbolag, eller rättfärdigar ditt beteende i efterhand; ”jag har ju faktiskt cyklat hela året så jag är ju på pluskontot”. I många fall är det lättare att ändra sina attityder än sitt handlande.
Slutligen utgör den befintliga iDentiteten ett slags filter gentemot all ny information. Vi är generellt sett oförmögna att ta åt oss nyheter som inte går i linje med den befintliga identiteten, och vi kan ställa oss direkt fientligt mot motsägande fakta. Vi tenderar att söka information som bekräftar den existerande världsbilden och lyssnar inte på de som är annorlunda från oss själva.
Miljöpartiets valaffisch 2010. Det bästa valet för Miljöpartiet någonsin.
Den heroiska 16-åriga miljöaktivisten Greta Thunberg sa i ett tal att klimatfrågan redan är löst. Att vi har all fakta och svar. Att vi behöver bara vakna upp.[8] Nåväl, då är det väckningen som är problemet. Fakta räcker inte för att föra klimatomställningsskeppet i hamn. Du får en missbrukare att sluta bruka genom skuld och skam lika lite som du får en köttätare att pröva ett växtbaserat alternativ genom att servera en moralkaka vid middagen. Desto snabbare vi lär oss kringgå de fem psykologiska barriärerna desto snabbare kommer förändringen ske. Vi behöver utnyttja den psykologiska kunskapen som finns kring social identitet, inramning, narrativt berättande och feedback om vi ska kunna röra oss mot en planet som vi alla vill bo på. Vi behöver en gemensam, eftersträvansvärd framtid.
Läs mer om de fem psykologiska barriärerna och dess potentiella lösningar:
Stoknes, P. (2015) What We Think About When We Try Not To Think About Global Warming
Cialdini, R. B. (2003) ‘Crafting normative messages to protect the environment’, Current Directions in Psychological Science. doi: 10.1111/1467-8721.01242.
Goldstein, N. J., Cialdini, R. B. and Griskevicius, V. (2008) ‘A Room with a Viewpoint: Using Social Norms to Motivate Environmental Conservation in Hotels’, Journal of Consumer Research. doi: 10.1086/586910.
Kallbekken, S. and Sælen, H. (2013) ‘“Nudging” hotel guests to reduce food waste as a win-win environmental measure’, Economics Letters. doi: 10.1016/j.econlet.2013.03.019.
Referenser:
[1]IPCC, 2018: Summary for Policymakers. In: Global Warming of 1.5°C. An IPCC Special Report on the impacts of global warming of 1.5°C above pre-industrial levels and related global greenhouse gas emission pathways, in the context of strengthening the global response to the threat of climate change, sustainable development, and efforts to eradicate poverty [Masson-Delmotte, V., P. Zhai, H.-O. Pörtner, D. Roberts, J. Skea, P.R. Shukla, A. Pirani, W. Moufouma-Okia, C. Péan, R. Pidcock, S. Connors, J.B.R. Matthews, Y. Chen, X. Zhou, M.I. Gomis, E. Lonnoy, Maycock, M. Tignor, and T. Waterfield (eds.)]. World Meteorological Organization, Geneva, Switzerland, 32 pp.
[2] Naturvårdsverket. (2018) Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser i Sverige och andra länder. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-Sverige-och-andra-lander/
[3] EPA. (2012) Global Anthropogenic Non-CO2 Greenhouse Gas Emissions: 1990 - 2030
[4] Boden, T.A., Marland, G., and Andres, R.J. (2017). Global, Regional, and National Fossil-Fuel CO2Emissions. Carbon Dioxide Information Analysis Center, Oak Ridge National Laboratory, U.S. Department of Energy, Oak Ridge, Tenn., U.S.A. doi 10.3334/CDIAC/00001_V2017
[5] Larsson, Ylva. (2018) Förklaringen till att du inte tar till dig klimathotet: De fem D:na. SVT. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/orsaken-till-att-du-inte-bryr-dig-om-klimathotet-de-fem-d-na
[6] Stoknes, P. (2015) What We Think About When We Try Not To Think About Global Warming
[7] Cialdini, R. B. (2003) ‘Crafting normative messages to protect the environment’, Current Directions in Psychological Science. doi: 10.1111/1467-8721.01242.
Goldstein, N. J., Cialdini, R. B. and Griskevicius, V. (2008) ‘A Room with a Viewpoint: Using Social Norms to Motivate Environmental Conservation in Hotels’, Journal of Consumer Research. doi: 10.1086/586910.
Kallbekken, S. and Sælen, H. (2013) ‘“Nudging” hotel guests to reduce food waste as a win-win environmental measure’, Economics Letters. doi: 10.1016/j.econlet.2013.03.019.
[8] Thunberg, Greta. (2018) School strike for climate - save the world by changing the rules | Greta Thunberg | TEDxStockholm. Sedd: 3 April 2019
